Nåd / Synd ! Vadå?

Gud är kärlek det kan jag slå fast. Sedan talar alla om kärlek och kärleksbudskapet och i det kärleksbudskapet så börjar tillsynes det mesta bli tillåtet. Men är kärlek tillåtande till allt?

Är det så att en förälder i kärlek tillåter sina barn att göra vad som helst? Nja, det tror jag inte.
En kärleksfull mamma eller pappa säger åt sina barn när dom gör något fel eller gör saker som kan skada sig själv eller andra. Varför gör man det? Jo, man gör det av kärlek!

I dagens samhälle så är det fel att tala om synd. Men synd är ju att göra något mot Guds vilja och vem är Gud, jo kärlek. Gud vill oss det bästa och Gud vet hur vi bäst fungerar . Gud vill ha en levande relation till oss människor, det är så vi är skapade. Det är när denna relation är hel som vi mår som bäst. Men om vi nu gör saker som Gud vet är skadlig för oss och omgivningen, så skapar vi ett avstånd till Gud och inte tvärsom. Gud vill fortfarande ha en god levande relation till oss.

Vi talar om nåd , men om nåd skall finnas så måste skuld finnas. Annars finns inte begreppet nåd. När en brottsling skall begära nåd i världslig mening, så måste man först ha bekänt skuld och därefter (som det var förr) kunna begära nåd hos kungen. Så är det i andlig mening också och här kommer Jesus in i bilden. Jesus fixade våra felanden och synd genom döden på korset och uppståndelsen.

Det jag vill komma till är att: hos Gud finns nåden och i och med att nåden finns, så finns också synden och skulden. Det gör den för övrigt hos alla människor, ingen är varken bättre eller sämre. Men med den skillnaden att när man bekänner sina fel och tillkortakommanden (synd) så är man frälst och får nåd samt får en upprättad och levande relation till Gud.

Så det är inget fel att tala om synd, för när vi gör det så kan vi visa på att nåden finns. För annars är det svårt att förklara nåden och varför Jesus dog och uppstod.

Som sagt, Gud är kärlek.

/Åke Nilsson